Oppenheimer (film, 2023)
| Oppenheimer | |
|---|---|
| Regi | Christopher Nolan |
| Manus | Christopher Nolan |
| Baserad på | American Prometheus av Kai Bird och Martin J. Sherwin |
| Skådespelare | Cillian Murphy, Emily Blunt, Matt Damon, Robert Downey Jr., Florence Pugh |
| Genre | Biografi, drama, historia |
| Premiär | 2023 |
| Längd | 180 minuter |
| Land | USA, Storbritannien |
Oppenheimer är en biografisk dramafilm av Christopher Nolan om fysikern J. Robert Oppenheimer, som ledde arbetet med att ta fram världens första atombomb under andra världskriget.
Kort om filmen
Filmen följer Oppenheimer från hans tid som ung forskare, genom Manhattanprojektet och fram till åren efter kriget, då hans lojalitet mot USA ifrågasätts. Berättelsen hoppar mellan olika tidsperioder. Scenerna i färg visar händelserna ur Oppenheimers perspektiv, medan de svartvita scenerna följer politikern Lewis Strauss.
Filmen vann sju Oscar, bland annat för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll (Cillian Murphy).
Handling
Som ung student i Cambridge mår Oppenheimer dåligt och injicerar i ett impulsivt ögonblick gift i ett äpple som tillhör hans handledare, men ångrar sig och kastar det innan någon hinner äta. Han fortsätter sina studier i Europa, träffar Niels Bohr och blir en av USA:s ledande forskare inom kvantfysik vid Berkeley. Där umgås han med personer i kommunistiska kretsar, inleder ett förhållande med psykiatern Jean Tatlock och gifter sig senare med biologen Kitty Puening.
1942 rekryterar general Leslie Groves honom att leda Manhattanprojektet. Oppenheimer bygger upp en hel forskningsstad i Los Alamos i New Mexico och samlar landets främsta forskare. En oro finns för att en kärnexplosion skulle kunna sätta eld på atmosfären, men beräkningarna visar att risken är nära noll. Fysikern Edward Teller vill hellre arbeta med en ännu kraftfullare vätebomb, vilket skapar spänningar i gruppen.
Den 16 juli 1945 genomförs Trinitytestet, och bomben fungerar. Tyskland har redan kapitulerat, men USA fäller atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Oppenheimer hyllas som en hjälte men plågas av skuldkänslor. När han träffar president Truman och säger att han har blod på händerna avfärdas han nedlåtande.
Efter kriget motsätter sig Oppenheimer utvecklingen av vätebomben och vill begränsa kärnvapenkapprustningen. Han hamnar i konflikt med Lewis Strauss, ordförande för atomenergikommissionen, som han tidigare har förödmjukat offentligt under en utfrågning.
1954 får Oppenheimer sin säkerhetsklarering prövad vid en sluten utfrågning. Hans gamla kommunistkontakter och förhållandet med Jean Tatlock dras fram. Kitty vittnar skarpt till hans försvar, medan Edward Teller vittnar mot honom. Oppenheimer förlorar sin säkerhetsklarering och sitt politiska inflytande.
Slutet
1959 nomineras Lewis Strauss till handelsminister och utfrågas av senaten. Han räknar med att bli godkänd, men forskaren David Hill vittnar om att det var Strauss som i hemlighet låg bakom utfrågningen av Oppenheimer, av personligt agg. Senaten röstar nej till Strauss, och hans politiska karriär är över.
Filmen avslöjar också vad Oppenheimer och Albert Einstein pratade om vid ett möte vid en damm 1947. Strauss såg mötet på avstånd och trodde att de pratade illa om honom. I själva verket påminner Oppenheimer Einstein om farhågan att en kedjereaktion skulle kunna förstöra världen, och säger att han tror att de har startat den. Filmen slutar med Oppenheimers syn av kärnvapenmissiler som avfyras och jorden som brinner.