Åklagarens vittne (film, 1957)
| Åklagarens vittne | |
|---|---|
| Originaltitel | Witness for the Prosecution |
| Regi | Billy Wilder |
| Manus | Billy Wilder, Harry Kurnitz |
| Baserad på | novellen och pjäsen av Agatha Christie |
| Skådespelare | Charles Laughton, Tyrone Power, Marlene Dietrich, Elsa Lanchester, John Williams, Henry Daniell, Norma Varden, Una O'Connor |
| Genre | Deckare, rättegångsdrama |
| Premiär | 1957 |
| Längd | 116 minuter |
| Land | USA |
Åklagarens vittne är en amerikansk rättegångsdeckare från 1957 av Billy Wilder, efter Agatha Christies novell och pjäs.
Kort om filmen
Den berömde advokaten Sir Wilfrid Robarts kommer hem till London efter en hjärtattack. Hans läkare har förbjudit honom att ta brottmål, och hans sköterska Miss Plimsoll vaktar honom noga. Men han kan inte låta bli när den charmige Leonard Vole söker hjälp. Vole misstänks för att ha mördat en rik äldre änka som han hade blivit vän med.
En stor del av filmen utspelar sig i rättssalen i Old Bailey. Den nominerades till sex Oscar, bland annat för bästa film, och är känd för sina vändningar i slutet. I slutet av filmen uppmanas publiken att inte avslöja hur den slutar.
Handling
Leonard Vole är en arbetslös uppfinnare som har besökt änkan Emily French flera gånger. Hon har skrivit in honom i sitt testamente, och när hon hittas ihjälslagen i sitt hem blir han huvudmisstänkt. Hans enda alibi är hans tyska fru Christine, som han träffade i Tyskland efter kriget.
Christine är kall och svår att förstå. Sir Wilfrid tvivlar på att hon vill hjälpa sin man, och en hustrus vittnesmål väger dessutom lätt. Under rättegången kallas hon in av åklagaren i stället. Där avslöjar hon att hon aldrig var lagligt gift med Leonard, eftersom hon redan hade en make i Tyskland, och att Leonard kom hem den kvällen med blod på kläderna och erkände mordet.
Rättegången ser hopplös ut. Då hör en okänd kvinna av sig till Sir Wilfrid. Hon har ett ärrat ansikte och talar cockney, och hon säljer honom brev som Christine har skrivit till en älskare som heter Max. Breven visar att Christine planerade att ljuga för att bli av med Leonard.
Sir Wilfrid läser upp breven i rätten. Christine bryter ihop och hennes vittnesmål faller. Juryn frikänner Leonard.
Slutet
Sir Wilfrid är ändå inte nöjd, eftersom allt gick för lätt. När rättssalen töms avslöjar Christine för honom att hon själv var den ärrade kvinnan och att breven var förfalskade. Hon visste att ett alibi från en hustru aldrig skulle tros, så hon gjorde sig till åklagarens vittne och lät försvaret krossa henne. Max fanns inte. Leonard hade verkligen mördat Emily French, och Christine hjälpte honom för att hon älskade honom.
Strax därefter visar Leonard sitt rätta ansikte. Han har en mycket yngre flickvän och tänker lämna Christine nu när han är fri och får ärva pengarna. Christine blir förtvivlad, tar kniven som låg bland bevisen i rättssalen och hugger ihjäl Leonard.
Sir Wilfrid förstår att han har blivit lurad. Filmen slutar med att han, trots sjukdomen och Miss Plimsolls protester, bestämmer sig för att försvara Christine i den kommande rättegången.
Novellen slutar med avslöjandet att Leonard var skyldig. Att Christine dödar honom tillkom i pjäsen, och filmen följer pjäsen.