Kamratfesten (bok, 1935)
| Kamratfesten | |
|---|---|
| Originaltitel | Gaudy Night |
| Författare | Dorothy L. Sayers |
| Serie | Lord Peter Wimsey |
| Genre | Deckare, pusseldeckare |
| Utgiven | 1935 |
Kamratfesten är en detektivroman av Dorothy L. Sayers från 1935 med deckarförfattaren Harriet Vane och Lord Peter Wimsey. Den kom på svenska första gången 1940 och i ny översättning 2011.
Kort om boken
Harriet Vane åker tillbaka till Shrewsbury College i Oxford, ett påhittat college för kvinnor där hon själv har studerat, för att gå på en återträff för gamla studenter. Snart börjar anonyma, elaka brev och obehagliga teckningar dyka upp på collegets område. Lärarna ber Harriet att i tysthet ta reda på vem som ligger bakom, innan det blir en skandal.
Det finns inget mord i boken. Det handlar i stället om vad det innebär för en kvinna att välja ett liv med arbete och tänkande, och om Harriet och Peter, som har friat till henne gång på gång sedan han räddade henne från galgen. Många läsare räknar den som Sayers bästa bok, och den har kallats en av de första feministiska deckarna.
Handling
Harriet flyttar in på collegiet för att arbeta och samtidigt utreda. Brevskrivaren blir allt djärvare. Böcker och manuskript förstörs, bland annat ett stort forskningsarbete av lärarinnan Miss Lydgate. Studentkappor bränns, en docka hängs upp i taket i aulan och någon skriver hotfulla meddelanden på väggarna. En ung student blir så skrämd att hon försöker ta sitt liv.
Harriet misstänker först någon av de lärda kvinnorna, som kanske inte står ut med sitt eget ogifta liv. Lärarna börjar också misstänka varandra. Hon för noggranna anteckningar men kommer inte fram till svaret. Till slut ber hon Peter om hjälp. Han kommer till Oxford, där hans brorson studerar, och tillbringar mycket tid med Harriet. Hon blir nästan strypt en natt, och Peter tar fallet på allvar.
Peter frågar ut den nya forskaren Miss de Vine om hennes tidigare arbete och letar efter någon med ett personligt motiv mot just henne.
Slutet
Det är Annie Wilson, en av collegets städerskor, som ligger bakom allt. Hon var änka efter en historiker, Arthur Robinson. Miss de Vine hade upptäckt att han i sin avhandling medvetet hade gömt undan ett dokument som motsade hans slutsatser. Robinson förlorade sin examen och sin tjänst och tog till slut livet av sig.
Annie gav de lärda kvinnorna skulden. Hon tyckte att de lade sig i det som var männens sak och att de förstörde en mans liv för en principfråga. Hennes hämnd riktade sig mot hela collegiet. Peter avslöjar henne inför lärarna, och Annie bryter ihop i hat mot dem.
Fallet får Harriet att se Peter och sig själv på ett nytt sätt. Hon inser att han respekterar hennes självständighet och att ett äktenskap med honom inte behöver betyda att hon ger upp sitt eget liv. En kväll i Oxford friar Peter på latin, i den form som används vid universitetets omröstningar, och Harriet svarar ja på samma sätt.