Mordet på Orientexpressen (bok, 1934)
| Mordet på Orientexpressen | |
|---|---|
| Originaltitel | Murder on the Orient Express |
| Författare | Agatha Christie |
| Serie | Hercule Poirot |
| Genre | Deckare, pusseldeckare |
| Utgiven | 1934 |
Mordet på Orientexpressen är en pusseldeckare av Agatha Christie från 1934 med Hercule Poirot. Den gavs ut på svenska första gången 1936 och har filmatiserats flera gånger, bland annat 1974 med Albert Finney som Poirot.
Kort om boken
Hercule Poirot ska resa hem från Istanbul och får med hjälp av sin vän Monsieur Bouc, en direktör vid järnvägsbolaget, en plats på Orientexpressen. Trots att det är mitt i vintern är sovvagnen till Calais full av resenärer från helt olika länder och samhällsklasser. En natt fastnar tåget i en snödriva i Jugoslavien, och på morgonen ligger en av passagerarna död i sin kupé. Ingen kan ha kommit eller gått genom snön, så mördaren måste finnas ombord.
Boken är en av Christies mest kända, främst för sin ovanliga upplösning. Tåget som instängd miljö, med en begränsad krets misstänkta, har blivit en förebild för många senare deckare.
Handling
En rik amerikan, Ratchett, ber Poirot om skydd eftersom han fått hotbrev. Poirot säger nej, för han tycker inte om mannen. Natten då tåget fastnar hittas Ratchett död i sin låsta kupé med tolv knivhugg. Huggen är olika: några djupa, några ytliga, några gjorda av en högerhänt person och några av en vänsterhänt.
Poirot, Bouc och en grekisk läkare, doktor Constantine, utreder fallet. Bland askan i kupén hittar Poirot resterna av en bränd lapp. Den avslöjar att Ratchett egentligen hette Cassetti och var mannen bakom kidnappningen av treåriga Daisy Armstrong i USA några år tidigare. Trots att lösensumman betalades hittades flickan död. Hennes gravida mor dog i sorgen, hennes far sköt sig, och en barnflicka som felaktigt misstänktes tog sitt liv. Cassetti kom undan genom pengar och ett formfel.
Poirot förhör passagerarna en efter en, bland andra Ratchetts sekreterare MacQueen och betjänt Masterman, den pratsamma amerikanskan Mrs Hubbard, en äldre rysk furstinna, en svensk missionär, en ung engelsk guvernant, en brittisk överste, ett ungerskt grevepar, en italiensk bilförsäljare och en amerikansk privatdetektiv. Alla har till synes alibi och verkar inte ha något med varandra att göra.
Ledtrådarna är nästan för många: en näsduk med bokstaven H, en piprensare, en stannad klocka som visar kvart över ett, en uniformsknapp från en konduktör och en kvinna i röd kimono som flera har sett i korridoren men som ingen kan hitta.
Slutet
Poirot förstår att alla passagerarna i vagnen har en koppling till familjen Armstrong. Mrs Hubbard är i själva verket Daisys mormor, den berömda skådespelerskan Linda Arden. Grevinnan är Daisys moster. Furstinnan var gudmor till Daisys mor. Sekreteraren, betjänten, missionären, guvernanten och de andra var vänner, tjänare eller anhöriga till familjen. Även konduktören Pierre Michel hör till dem: han är far till barnflickan som tog sitt liv.
De tolv har tillsammans dömt Cassetti till döden, som en jury, eftersom rättvisan aldrig nådde honom. Var och en högg en gång i mörkret, så att ingen skulle veta vems hugg som dödade honom. Grevinnan deltog inte, eftersom hon lätt skulle misstänkas. Hennes man högg i hennes ställe. De falska ledtrådarna och alibina var planerade för att peka mot en okänd mördare utifrån.
Poirot samlar alla i matvagnen och lägger fram två förklaringar. Enligt den första steg en främling på tåget, dödade Ratchett och försvann. Enligt den andra gjorde alla det tillsammans, och han förklarar hur. Bouc och doktor Constantine bestämmer sig för att den första förklaringen är den som ska ges till den jugoslaviska polisen. Poirot godtar det, och boken slutar med att han drar sig tillbaka från fallet.